Hej på er, tröttaste tjejen over here. Måndagar tar alla mina krafter ifrån mig, det borde vara olagligt att starta veckan med sex timmar i skolan. Jag är alltid dödstrött när jag kommer hem lika så idag, la mig direkt och lyssnade på podds och sov om vartannat i över två timmar. Efter det fick jag sparka mig själv i rumpan och börja plugga inför provet imorgon gick dock sådär men känner mig ändå hyfsat förberedd, nu ska jag fortsätta mysa bland mina rosa kuddar och lyssna på podds innan jag somnar, natti!
30 sep. 2013
NI ÄR SÅ JÄKLA BRA
Vill tacka för all otroligt fin respons angående gårdagens inlägg. Jag blir otroligt glad att texten berört er och fått många att gråta. Har fått frågan om varför man inte kunde kommentera inlägget och jag kände helt enkelt att jag ville dela med mig av det jag skrev och inget mer. Sen ville jag inte få anonyma kommentarer, det finns alltid någon som går över gränsen. Undrar man något får man i detta läget ta kontakt med mig privat vilket några gjort, och alla har fått svar på sina funderingar och frågor. Tack ännu en gång igår tog bloggen mig till en ny nivå över 1000 olika närverk som besökte bloggen och läst inlägget, det är mycket för mig jag är ju bara Fanni. Och till er som undrade så var 30 september på en söndag förra året alltså igår. Tack tack tack ni är grymma!
29 sep. 2013
RÄDSLAN ATT FÖRLORA ELIN - 30 SEPTEMBER 2012
Idag är det ett år sedan jag låg i min säng och hade sovit
bort hela dagen, 30 september 2012 EN HELT VANLIGSÖNDAG SOM SKULLE FÖRVANDLAS TILL EN MARDRÖM. Jag vaknade till ett sms från min vän Elin
som frågade om vi skulle ses under veckan. Självklart ville jag det och
eftersom det var tre dagar sedan vi träffades sist flöt konvensationen på bra. Efter ett
tag slutade Elin svara, jag tänkte inte mer på det förutom ’’hon kanske
duschar, tränar, äter eller är med något kompis’’ hon svarar säker snart. Efter
en stund gick jag ner till mamma som lagade mat och precis då kom Ida innanför
dörren. Vi skulle ha söndagsmys och äta tacos som vi alltid gjorde då.
Under eftermiddagen plingade det i telefonen, jag hade fått ett meddelande på Facebook från en tjej som heter Olivia ’’jag är inte hundra procent säker på att detta är sant men hörde av kompisar att Elin Göransson blivit påkörd av en bil, och eftersom ni är nära vänner tänkte jag att du kanske ville veta det’’. När jag läste detta började hela kroppen skaka jag visste inte vad jag skulle tro, läste meddelandet om och om igen och berättade för Ida och min familj som inte alls trodde på vad jag sa. För att vara helt säker smsade jag Elins dåvarande pojkvän som snabbt där på ringde upp mig. Jag kände på mig vad han skulle säga precis efter jag svarade, rösten var dämpad men ändå väntade jag på ett ’’nej det är inte hon’’. Jag väntade fel mina öron fick höra ’’det är Elin hon är på väg till Linköping med ambulans’’ det knöt sig i magen på mig och tårarna började rinna ner för mina kinder.
Under eftermiddagen plingade det i telefonen, jag hade fått ett meddelande på Facebook från en tjej som heter Olivia ’’jag är inte hundra procent säker på att detta är sant men hörde av kompisar att Elin Göransson blivit påkörd av en bil, och eftersom ni är nära vänner tänkte jag att du kanske ville veta det’’. När jag läste detta började hela kroppen skaka jag visste inte vad jag skulle tro, läste meddelandet om och om igen och berättade för Ida och min familj som inte alls trodde på vad jag sa. För att vara helt säker smsade jag Elins dåvarande pojkvän som snabbt där på ringde upp mig. Jag kände på mig vad han skulle säga precis efter jag svarade, rösten var dämpad men ändå väntade jag på ett ’’nej det är inte hon’’. Jag väntade fel mina öron fick höra ’’det är Elin hon är på väg till Linköping med ambulans’’ det knöt sig i magen på mig och tårarna började rinna ner för mina kinder.
Jag fick panik, jag har aldrig varit
så rädd. Ställde mig upp för att krama om min familj och Ida men där brast
allt jag föll ner mot golvet och tårarna blev bara fler, jag fortsatte skaka
och skrek i panik av att vara ovetandes av att veta om jag skulle förlora en av
mina absolut bäst vänner, skulle jag någonsin få se henne igen? Jag kan inte
beskriva med ord hur det kändes eller hur jag reagerade men just nu när jag
sitter här och skriver detta med tårar i ögonen minns jag stunden som igår.
När allt var som jobbigast och jag knappt hörde vad jag själv tänkte kom pappa
ner från övervåningen han hade varit i kontakt med Elins mamma och dem orden
som sas i det samtalet vill jag bara glömma, hjärtat krossas bara jag tänker
tanken. Elin hade allvarliga hjärnskador och det skulle krävas ett mirakel för
att hon skulle överleva detta, det knöt sig i magen ännu en gång. När jag blivit något lugnare la jag mig i soffan
och kollade på bilder från roliga tillfällen tillsammans med Elin och läste
våran sms konversation. Då slog mig tanken när levererades det sista smset? När inträffade
olyckan? Mitt sista sms levererades 14:58 och strax efter 15 kom larmet till
sos. Det fanns bara en tanke i huvudet just då, DET ÄR MITT FEL. Hon kollade
ner i mobilen och läste mitt sms i samband med att hon gick över vägen och såg
inte att bilen kom. Skulle jag svarat en minut senare hade aldrig detta hänt
och allt hade varit som vanligt. Vad har jag gjort? Paniken kom tillbaka, hade
jag dödat min egen vän? Kvällen blev tuff men efter ett besök av Pernilla och
hennes klokaord kändes allt bättre även att det bara satt i för en stund. En
sömnlös natt med blicken på ljuset som lös upp tavlan med ett collage av bilder
på oss två och tanken kommer något någonsin bli som vanligt? Kommer jag kunna
skratta och vara glad igen?
Vardagen flöt på eller ja, jag låg i min säng och kollade i taket under två veckors tid. Min mobil plingade konstant och jag fick närmare hundra sms varje dag med fina ord från nära och kära, vänner kom hem till mig och försökte få mig på bättre humör men det var svårt, jag kunde inte släppa tanken av E en sekund. Dagarna gick och efter samtal med psykolog kände jag mig manad att ta ett nytt steg. Vi bestämde tillsammans att jag skulle gå till skolan enbart för miljöbyte jag behövde inte göra något utan bara vara där och idag är jag glad över att jag tog tag i att gå upp och gå till skolan. Varför skulle Elin vakna snabbare om jag låg hemma än om jag var i skolan? Vi hade daglig kontakt med Elins familj och det gjorde mig lugnare. Jag fick veta vad läkarna gjorde, vad hon fick för medicin, alltså vad som hände och vad hon gick igenom. Hade även telefon kontakt med Elins mamma några kvällar då och då för att lätta på alla frågetecken jag hade, minns hur mycket jag uppskattade varje samtal, varje gång släppte i alla fall en liten sten och fick mig att hoppas. HOPPET var det jag levde på. Jag bar dagligen ett halsband med bokstaven ''E'' för att alltid kämpa med och för henne.
Väntan var lång men dagen då hon rörde ett ben kom, dagen då hon rörde en arm och sen kom den 6 oktober då hon öppnade ögonen för första gången. Det var första gången jag vågade säga till mig själv att jag snart skulle få krama om henne igen. Efter fyra och en halv vecka fick Elin lämna Lindköping, hon blev flyttad till rehab i Jönköping. Det var när hon kom till rehab som jag skulle få träffa henne för första gången. Jag var så otroligt nervös. Mina föräldrar försökte förbereda mig på att hon kanske inte alls skulle vara den Elin som jag kände igen och hade lärt känna från början. Jag visste att hon hade tappat minnet på grund av sina hjärnskador, att hon i sinnet var många år yngre än i verkligheten och att hon kanske inte skulle se ut som tidigare. Men det gick inte att förbereda sig allt var så oklart. Men jag visste att oavsett om hon är förändrad kommer hon ALLTID vara samma människa för mig.
Vardagen flöt på eller ja, jag låg i min säng och kollade i taket under två veckors tid. Min mobil plingade konstant och jag fick närmare hundra sms varje dag med fina ord från nära och kära, vänner kom hem till mig och försökte få mig på bättre humör men det var svårt, jag kunde inte släppa tanken av E en sekund. Dagarna gick och efter samtal med psykolog kände jag mig manad att ta ett nytt steg. Vi bestämde tillsammans att jag skulle gå till skolan enbart för miljöbyte jag behövde inte göra något utan bara vara där och idag är jag glad över att jag tog tag i att gå upp och gå till skolan. Varför skulle Elin vakna snabbare om jag låg hemma än om jag var i skolan? Vi hade daglig kontakt med Elins familj och det gjorde mig lugnare. Jag fick veta vad läkarna gjorde, vad hon fick för medicin, alltså vad som hände och vad hon gick igenom. Hade även telefon kontakt med Elins mamma några kvällar då och då för att lätta på alla frågetecken jag hade, minns hur mycket jag uppskattade varje samtal, varje gång släppte i alla fall en liten sten och fick mig att hoppas. HOPPET var det jag levde på. Jag bar dagligen ett halsband med bokstaven ''E'' för att alltid kämpa med och för henne.
Väntan var lång men dagen då hon rörde ett ben kom, dagen då hon rörde en arm och sen kom den 6 oktober då hon öppnade ögonen för första gången. Det var första gången jag vågade säga till mig själv att jag snart skulle få krama om henne igen. Efter fyra och en halv vecka fick Elin lämna Lindköping, hon blev flyttad till rehab i Jönköping. Det var när hon kom till rehab som jag skulle få träffa henne för första gången. Jag var så otroligt nervös. Mina föräldrar försökte förbereda mig på att hon kanske inte alls skulle vara den Elin som jag kände igen och hade lärt känna från början. Jag visste att hon hade tappat minnet på grund av sina hjärnskador, att hon i sinnet var många år yngre än i verkligheten och att hon kanske inte skulle se ut som tidigare. Men det gick inte att förbereda sig allt var så oklart. Men jag visste att oavsett om hon är förändrad kommer hon ALLTID vara samma människa för mig.
Dagen var
här, jag slog in en present som jag skulle ta med mig och lämna över. En rosa
mjukisdress från Victoria’s secret med änglavingar som hon tidigare visat mig
att hon ville ha. Oavsett om hon skulle komma ihåg att hon önskat sig den eller
inte kändes det så bra att få överlämna den. Jag åkte till sjukhuset med mamma
och pappa , där möttes jag av en tjej med ett stort leende och den varma kramen
som jag väntat på i över en månads tid, en obeskrivligkänsla. Den kvällen är så
otroligt minnesvärd, hon var så olik sig själv men det spelade ingen roll hon
var precis samma tjej, precis lika bra som innan fast annorlunda. Under fyra
månaders tid var hon på rehab halva tiden heltid och halva tiden som
dagpatient. Tiden kändes som en evighet som konstigt nog gick snabbt, hon kämpade på och var så otroligt duktig. Att få se
än vän bli sig själv mer och mer, att kunna börja umgås och skratta tillsammans
som tidigare det var så bra, helt obeskrivligt. Inte som att börja om på nytt men en otroligt
speciell period.
Nu 365 dagar senare kan jag knappt förstå vad som faktiskt
hänt. Brukar försöka tänka på det som sker här och nu. Att se Elin pigg och glad,
gå i skolan som vilken tjej som helst, träna och kämpa för att nå sina drömmar
och mål känns så skönt i hjärtat. Jag är så lycklig att hon finns här med mig
idag precis som innan, det är precis så det ska vara DU & JAG. Jag har lärt
mig så otroligt mycket av detta och inser verkligen hur viktigt det är att
uppskatta alla människor man har runtomkring sig, och det gör jag verkligen.
Elin, jag är så tacksam att jag har dig. Thanks for being my unbiological sister, jag älskar dig!
Elin, jag är så tacksam att jag har dig. Thanks for being my unbiological sister, jag älskar dig!
SÖNDAG
God morgon mina vänner har ni sovit gott? Jag vaknade lite efter klockan tio idag och gick upp och tog en dusch kände att det var ett måste för att nyvaken kunna slå mig ner och plugga. Har suttit i sängen fram tills nu läser ekonomi och dricker smoothie gjord på enbart frukt och bär himla mumsigt. Ska strax göra mig redo för ännu en fotbollssöndag dock sista för säsongen ska döma en match och kolla på två. Hoppas ni får en mysig dag, inlägget jag berättade om igår kommer upp under dagen!
KOMMER NI IHÅG?
Idag är det ett år sedan det ofattbara inträffade. Hela 365 dagar har gått, minns ni vad som hände 30 september 2012? När jag vaknar imorgon kommer ett inlägg upp där jag berättar historien från början till slut, jag delar med mig av en berättelse ni inte fått höra tidigare. Inlägget kommer bland annat innehålla hur det känns att vara nära att mista en nära vän, det mest oväntade kan hända alla.
BLUSEN
Detta är blusen jag fick med mig hem från stan igår, fastnade för den direkt så himla mycket höst över detta plagg. Jag förstår inte varför jag nästan aldrig klär mig i brunt, så jäkla snyggt. Om jag får säga det själv är det verkligen min färg perfekt till mitt hår och mina ögon. Ska helt klart införskaffa mig mer brunt till garderoben. Ett måste helt klart, dille på bruna plagg just nu!
28 sep. 2013
TOG EN PAUS
Tog en paus för att kolla på fotbollsmatch och när jag ändå var ute passade jag på att gå en PW så skönt helt perfekt höstväder idag precis det jag väntat på. När jag kom hem lagade jag även lunch lax och favorit salladen baserad på tomat, rödlök och basilika. Nu ska jag slå mig ner och fortsätta plugga, denna gången blir det ekonomi. Har prov på tisdag, vad som händer ikväll återstår att se!
VAD TYCKER DU OM HÖSTEN?
Har funderat på vad jag egentligen tycker om hösten och hittade en bra förklaring på twitter ''hösten är inte , sköna halsdukar, fina löv och mysiga filmkväller'' det är kyla, regn i ansiktet, depprison, grått och tråkigt'' och helt ärligt tycker jag den stämmer in på mig ganska bra. Men idag när jag tände brasan, satt i myskläder och tofflor och fortfarande frös kände jag ''detta är ganska mysigt ändå''. Hösten är ganska bra, men att ta sig förbi perioden att sätta på sig jeans istället för klänning är inget jag tycker om. Jag älskar att gå barbent, det är frihet.
Att plocka fram jackor
En annan sak som jag tycker är jobbig är det där med höstjackor. Man försöker hitta en jacka som ska passa till det mesta, är snygg och LAGOM varm. Och det där med ''lagom'' är så svårt. Ena dagen regnar det, andra dagen är det sol och ''höstsolen'' är ganska varm när den ligger på, blåsigt, nästa minusgrader när man går till skolan och under dagen svettas man som en gris för man tagit på sig för mycket. Ska det vara höst vill jag ha höst på riktigt inget mellanting. Jag vill ha blåst och kyla så man behöver ha jacka, halsduk och kanske till och med något på huvudet för att inte frysa. Jag vill se höstens trendiga färger vitt, rött, grönt och blått, stora pälsar, kappor, boots, mörka jeans och stickat på stan. Det är höst för mig!
Att plocka fram jackor
En annan sak som jag tycker är jobbig är det där med höstjackor. Man försöker hitta en jacka som ska passa till det mesta, är snygg och LAGOM varm. Och det där med ''lagom'' är så svårt. Ena dagen regnar det, andra dagen är det sol och ''höstsolen'' är ganska varm när den ligger på, blåsigt, nästa minusgrader när man går till skolan och under dagen svettas man som en gris för man tagit på sig för mycket. Ska det vara höst vill jag ha höst på riktigt inget mellanting. Jag vill ha blåst och kyla så man behöver ha jacka, halsduk och kanske till och med något på huvudet för att inte frysa. Jag vill se höstens trendiga färger vitt, rött, grönt och blått, stora pälsar, kappor, boots, mörka jeans och stickat på stan. Det är höst för mig!
HÖSTMORGON
God morgon, är ensam hemma idag så passade på att ta en extra lång och mysig höstfrukost framför brasan. Har ätit och läst i över en timme, älskar att lägga ner tid på att faktiskt göra en god frukost och äta den i lugn och ro. Ska strax ta tag i allt plugg som ligger och väntar, men först en dusch. Lär bli fast bland alla böcker hela dagen, men hoppas på att kvällen kommer väga över det, vi hörs!
27 sep. 2013
ALREADY FRIDAY
Gick som sagt en sväng på stan innan min sånglektion och fick med mig en fin blus som det kommer upp bild på imorgon. Pappa hämtade upp mig i stan och skjutsade mig till gymmet för ett dödande armpass. Körde 5 km på crosstrainern för att få igång en bra cirkulation i armarna, 5 maskiner följt av 4 fria övningar 8x3 stycken med höjning varje gång. Med ett nytt pb på chins lämnade jag gymmet nöjd och glad. Just nu väntar jag på att Linn ska komma till mig senare ska vi till stan och förmodligen vidare på fest. Ha en bra fredag!
LUNCHTIME
Hello friday har längtat efter dig. Jag sitter just nu i skolan och äter dagens lunch bestående av morötter, gurka, äggvitor, chaifrön och favoritdrycken. Helt perfekt då jag idag inte gillar maten som serveras i skolan. Har en kort lektion kvar och efter skolan ska jag till stan och kika lite, gå på sånglektion och sen vidare till gymmet för armar och någon form av kondition om knäna tillåter det. Ha en fortsatt bra dag!
26 sep. 2013
RECEPT PÅ MINA PANNKAKOR
För en portion: 3 st äggvitor, 1/2 dl kvarg och 1/2 dl havregryn. Valfria ingredienser 1/2 tsk bakpulver (för att få pannkakorna fluffigare) och 1/2-1 skopa proteinpulver som smaksättning.
Gör såhär: vispa ihop de tre äggvitorna med 1/2 dl kvarg. Mortla havregrynen till pulverform tillsätt i smeten och rör om. När pannkakorna är färdiggräddade och redo att serveras föredrar jag att toppa med bär och kvarg men även keso och banan smakar bra. Testa!
TORSDAG
Hej på er allt bra? Jag slog mig precis ner i sängen för att plugga en stund innan jag ska duscha och sova. Hade idrott sista lektionen idag och vred till mitt knä jag haft problem med under många års tid så surt. Har haft ont från och till men nu är jag tillbaks på ruta ett och ska börja rehabträna för en sjukgymnast som tidigare för att undvika korsbandsskada, har inte lust med att vara borta från träning i över ett år eller lång tid framöver många som råkar ut för skador på korsbandet kommer aldrig tillbaka så ska verkligen ta rehab på allvar. Efter sånglektionen satt jag alltså vid sidan av fotbollsträningen, så surt. Receptet kommer upp strax!
STABIL FRUKOST
Gick upp lite tidigare idag och gjorde pannkakor till frukost, kände att en stabil frukost var ett måste idag för jag kommer hem väldigt sent och kommer knappt hinna äta. För er som frågat så kommer receptet på mina pannkakor upp ikväll så kika in då. Slutar fyra idag och efter det ska jag på sånglektion och direkt efter det vidare på fotbollsträning. Ska även hinna plugga någon gång under kvällen, tal och inlämning tills imorgon. Om jag inte hinner uppdatera under dagen så hörs vi ikväll, hoppas er dag blir bra!
25 sep. 2013
KVÄLLS POWERWALK
Har varit ute på en promenad med Johanna i drygt en timme så otroligt skönt med luft efter allt plugg. Något ännu skönare är ju att få ta på sig en tjockare jacka, något på huvudet och vantar för att inte frysa, älskar höstpromenader speciellt i mörkret sent med en fin vän. Rensa tankarna och prata massa skit kan ju vara bästa avslutet på en vardagskväll. Vi plockade även av lite jordgubbar i vårat land och smaskade på vadå september? Vi har fortfarande fullt av jordgubbar det kommer nya varje dag, märkligt. Nu ska jag krypa ner i sängen och sova, god natt med er!
TRÅKAR SÖNDER
Har pluggat sen jag kom hem känns det som dock med pauser för mat och sång, har övat in lite nya låtar inför morgondagens och fredagens lektion med min sångcoach. Annars har jag läst mitt tal drygt tusen gånger, skrivit på en inlämning om biosvärområden och annat tråk men finns inget att göra åt sak. Eftersom det inte blev något av gymmet idag ska jag nu ta på mig och gå ut på en PW med Johanna bättre sent än aldrig, Ciao!
MYS PÅ HÖGNIVÅ
Har under en timmes tid legat i sängen och ätit en god sallad jag köpte med mig hem från skolan och lyssnat på michaela och dashas podcast som kom upp i morse. Det bästa med att sluta tidigt är helt klart att krypa ner i sängen med lurarna i öronen och koppla bort allt, denna stunden mitt i veckan är viktig. Nu ska jag ta en powernap innan jag ska sätta igång och plugga. Beroende på hur det går och hur mycket tid det tar så återstår det att se om jag åker en sväng till gymmet ikväll. Ha det bra!
FRUKOST PÅ SÄNGEN
Startade dagen med frukost på sängen kan inte bli mycket mysigare. Längesen jag var så trött på morgonen som idag. Men det är onsdag så får snart ta det lugnt igen är ju hemma redan vid klockan halv ett vilket är skönt. Hoppas ni får en bra onsdag, vi hörs senare!
24 sep. 2013
AXLAR & RYGG
Så himla bra pass på gymmet idag tog ut mig maximalt och svettades som aldrig förr, underbart. Körde först ett pass innehållande axlar och rygg tillsammans med Mattias. Massa blandade övningar och maskiner 8x3 styck under en timmes tid och några pb, så kul. Efter det avslutade jag med 45 min cardio. Hemma väntade wok på mig, efter käk hoppade jag in i duschen och nu ska jag plugga en timme innan hollywoodfruar!
TESTA MED MIG
Det kom upp ett nytt recept på Tasty Health igår som jag ska testa antingen idag eller någon dag under veckan. Testa med mig och berätta vad ni tycker?
2 minuters banan & kanelmuffins med vanilj och jordnötsfrosting!
0,75 dl (25g) havregryn malt till ett mjöl
3 msk (20 g) rismjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljarom
1 tsk kanel
2 äggvitor
0,5 (50g) banan
1 msk sockerfri pannkakssirap (eller honung/agavesirap)
Valfritt: 3 tsk stevia strö/sukrin
Frosting:
50 g lättkvarg/kesella
1 msk PB2
2 tsk stevia strö/sukrin
1. Mixa ihop ingredienserna till muffinsen med en stavmixer. Häll i 5 stycken muffinsformar i silikon och ställ in i micron på högsta effekt i ca 2 minuter. kolla efter 1 minut så de inte svämmar över. Det går också bra att göra dem i ugnen, 175 C i ca 15 min.
2. Blanda ihop ingredienserna till frostingen och smeta ut på varje muffins. (De bör ätas samma dag, annars blir de ganska kompakta i konsistensen. Går att frysas och tas fram senare dock)
Näringsvärde per muffins (med frosting): 67 kcal, 5 g protein, 10 g kolhydrater, <1 g fett
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)