NÄR VILJAN & ORKEN LÄMNAR

En kväll där allt varit jobbigt och kämpigt, en kväll där inget blivit gjort, en kväll då trötthet, tankar, press, mål och ångest tagit över totalt. En riktigt dålig kväll. Som att gång på gång hjälpa en vän men inte få något tillbaka och inte bara det utan vännen är inte ens tacksam för all tid man lagt ner. Jag önskar att varje minut var något man kunde tacka för. I detta fallet skulle jag vilja tacka mig själv men det går inte, det finns inget att tacka för. Att känna sig tom samtidigt som man har så otroligt mycket att ge och vill få fram, men det går inte. Något gör att målet långt där framme tar över innan jag passerat start. Inget fungerar och allt i mig ger upp. Vad gör man för att få kontroll och kunna styra det som händer på insidan? Vad gör man när man står precis mellan två sidor men närmre sidan som säger ''ge upp'' än sidan som säger ''kämpa vidare''. Efter för många försök orkar ingen och när viljan och orken lämnar KAN INGEN.