Ännu en natt en natt med ett tryck i magen som gör att jag inte kan sova. Jag brukar vara den som tänker men sover bra när jag väl somnat men inte nu. Inte en tanke eller fundering bara tomhet. Och denna gången är mage mer tom än huvudet det går ett eko genom kroppen och ropar efter något som ska hända. Jag väntar på att någon ska slå till mig i huvudet och förklara att jag drömmer och att det är läge att komma ner på jorden till verkligheten. MEN DETTA ÄR VERKLIGHETEN. Stå upp kämpa vidare jo jag vet, men vad gör man när man inte ens kan stå?